martinakws

- Jag kan ha 87 olika personligheter på 1 dag. Jag kan vara jättegullig först, sen bara svara "nej" på allt alla säger till mig, sen bli jobbigt possitiv för att tillslut bli helt galen och hoppa runt och skrika typ.

Hedvig är van vid detta, så när jag t ex bara säger nej till allt och alla undrar vad det är med mig (haha) så säger hon bara "hon har kommit in i trotsåldern.... igen".

(jag är inte helt cp på riktigt, jag bara... är som jag är och gör det som faller mig in haha)

- Jag klarar inte av att kolla på Ponnyakuten för jag tror att alla får sina armar urled varje gång dom trillar av. Ändå så gör jag det.

- Min tyskalärare tror att jag är värsta killtjusaren. Han kollar alltid på mig och ler väldigt menande när vi diskuterar 2 killar som slåss om en tjej i en tysk serie vi kollar på. Och han slänger alltid ur sig kommentarer som "Jaa, han Marco är en riktigt skitstövel, eller vad säger du Martina?" och blinkar. Ehhhh.

- Oftast är jag socialt pinsam (haha) och dör av rödhet varje gång en kille pratar med mig, men ibland flippar jag ur totalt och blir världens flörtigaste människa.

- Jag tål inte när någon jag bryr mig om är deppig, då gör jag typ vad som helst för att få dom att le igen. Och lyckas oftast göra bort mig 1 eller 2 eller 58 gånger i farten.

- Jag kan vara 10000 gånger konstigare, knäppare, urflippad och cp än vad ni nånsin sett mig på bloggen, prata med mig i skype / på msn kl 3 på natten så vet ni vad jag snackar om..

Konstigare natthumor har nog världen icke skådat.

- Människor tror att jag är känslig / oerhört lite smärttålig eftersom att jag har så jävla ont typ hela tiden, men sanningen är att jag är mer smärttålig än de flesta. Det är bara det att jag har skadat mig så himla mycket, typ krossat min knäskål & sytts utan bedövning när jag var 7 år, fått en sten in i benet, ända in till skelettet, när jag var 5 år, brutit lillfingret, spricka i båtbenet, armen, benet, gud vet vad, och inte att glömma: Haft armen ur led i 2 timmar (hela min triceps gick helt av. ärligt. och nervern till lillfingret och ringfingret gick av eller skadades så mycket att jag inte kunde känna de fingrarna på typ en vecka)

Och efter 1,5 vecka så märkte jag att det gjorde ont att sitta upp. Då märkte jag att mitt lår / rumpa var helt blålila, typ världens största lårkaka. Och mitt knä såg ut såhär (vilket jag inte ens märkte):

(man ser inte så bra, men där det inte är blålila så är det gult och grönt haha)

- Jag är skiträdd för att bli modell, det är nog den största anledningen till att jag inte tar tag i det där haha.

- Jag har en medfödd talang att kunna avgöra om en människa är homosexuell. (absolut inget emot de som är det!!!)

- Jag stör skiten ur mig på DennisM (haha okej, det lät kontstigt). Han försöker göra sig känd genom att kalla de bloggare som är kändare än honom för tjocka. Han har / kommer göra så att flera unga tjejer får ätstörningar.

OM JAG MOT FÖRMODAN NÅGON DAG SKULLE BLI KÄND SÅ SKULLE JAG GÖRA ALLT FÖR ATT FÅ TJEJER ATT KÄNNA SIG FINA OCH PERFEKTA SOM DOM ÄR. Punkt.

Så. Nu har ni lärt känna mig lite bättre.